När kryssningsfartyget AIDAluna nyligen besökte Stockholm visade rederiet upp hur man arbetar med att minska sin miljöpåverkan genom bland annat effektivare vattenrening, avfallshantering och modernare teknik för drift och underhåll. Men den största nyheten för att minska påverkan på miljön syns inte för besökaren.
AIDAluna använder EOS (Energy Optimization System), ett digitalt system som använder artificiell intelligens, maskininlärning och avancerade beräkningsmodeller för att hjälpa kryssningsfartyg att förbruka mindre energi.
Systemet har införts successivt inom AIDA Cruises sedan 2023 och är en del av moderbolaget Carnivals arbete med att minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen.
Det intressanta är att EOS inte enbart handlar om att hitta den kortaste sjövägen. Det handlar om att optimera hela fartygets energianvändning, från framdrivning till motorbelastning och hotellfunktioner.
Enligt AIDA analyserar EOS operativa data nära realtid och ger besättningen rekommendationer. Det tar bland annat hänsyn till väder, vind, fartygens och motorernas egenskaper samt antalet gäster ombord.
Traditionell ruttplanering handlar framför allt om att ta sig säkert från en hamn till en annan och komma fram vid rätt tidpunkt.
– EOS tillför ytterligare en dimension: hur kan resan genomföras med lägsta möjliga energibehov? säger Kristina Steinle, kapten på fartyget.
– Det innebär exempelvis att systemet kan jämföra olika färdvägar och hastighetsprofiler utifrån väderförhållanden och fartygets tekniska egenskaper.
Att minska bränsleförbrukningen är ständigt pågående arbete på kryssningsfartygen.
När AIDAluna byggdes 2009 var hon ett modernt och förhållandevis stort kryssningsfartyg. I dag betraktas hon som ett av de mindre fartygen i AIDA:s flotta. Hon tillhör också den generation kryssningsfartyg som byggdes strax innan rederierna började satsa på LNG-drift, batterihybrider och mer avancerade system för utsläppsrening.
Aida Luna har ett dieselelektriskt maskineri. Dieselmotorerna driver generatorer i stället för att vara mekaniskt kopplade direkt till propelleraxlarna. Till skillnad från en vanlig motorbåt, där huvudmotorn driver propellern genom en växel, går alltså kraften genom ett elektriskt system.
– Fördelen med dieselelektrisk drift är att vi kan anpassa antalet inkopplade generatorer efter det aktuella effektbehovet. Vid låg belastning behöver inte alla dieselmotorer vara i gång, säger Kristina Steinle.
Men framdrivningen är bara en del av det som kräver energi och påverkar miljön på ett kryssningsfartyg. Även om man saktar ner farten, minskar bränsleförbrukningen och därmed utsläppen är den totala energiförbrukningen ombord ändå hög eftersom fartyget fungerar som transportmedel, hotell och nöjesanläggning.
Ett fartyg som AIDAluna släpper ut koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och partiklar. Ombord finns även avloppsvatten, som kräver rening, och avfall från gästerna.
Förra året genomgick AIDAluna en stor ombyggnad i Marseille. Under 49 dagar moderniserades bland annat hytter, de allmänna utrymmena, restauranger, underhållningsområden och tekniska installationer.
Det gör att fartyget nu bland annat har en ny anläggning för omvänd osmos, som effektiviserar produktionen av färskvatten, LED-belysning, som minskar elförbrukningen, effektivare kylvattensystem med nya så kallade box coolers, som förbättrar kylningen av fartygets tekniska system, samt ny bottenfärg, som ska minska friktionen mot vattnet och därmed bränsleförbrukningen.
AIDA använder också avancerade reningssystem för både gråvatten från exempelvis duschar och tvättställ och svartvatten från toaletter. I Stockholms hamn töms avloppsvattnet och transporteras till reningsverk.
Fartyget har även ett eget återvinningscenter ombord. Avfallet sorteras i olika fraktioner, exempelvis plast, metall, glas, papper och matavfall. Materialen kan sedan pressas, kompakteras eller på andra sätt förberedas för återvinning och avfallshantering i hamn.
En viktig förbättring är att AIDAluna använder landström. På kajen i Stockholm finns en uppkoppling som förser fartyget med el från land när det ligger vid kaj, i stället för att det producerar all el med sina dieselgeneratorer.
Fördelarna är framför allt mindre lokala luftföroreningar, mindre buller och potentiellt lägre koldioxidutsläpp, beroende på hur landelen produceras.
Just nu pågår ett pilotprojekt med ett nytt AI-system som ska göra AIDAluna ännu smartare, säkrare och mer energieffektiv.
Systemet, AI Orca, fungerar som en digital utkik som aldrig behöver vila. Kärnan i systemet är SeaPod, en sensor- och kameraenhet som installeras på fartyget. Med hjälp av AI analyseras bilderna för att identifiera exempelvis andra fartyg, småbåtar och andra navigationsrisker. Systemet kompletterar radar, AIS och elektroniska sjökort.
– Genom att upptäcka faror tidigare kan fartygen både minska olycksrisken och undvika energikrävande manövrer, berättar rederiets representant ombrod.
I november 2025 lanserade Orca AI en funktion som heter Co-Captain, där fartygen delar information med varandra. Co-Captain har beskrivits som sjöfartens motsvarighet till navigationsappen Waze.
Tanken är att fartyg som använder Orca AI ska kunna dela information om faror och trafikförhållanden i realtid. Det kan exempelvis handla om:
• Fartyg eller hinder som upptäckts längs rutten.
• Kraftigt väder och svåra sjöförhållanden.
• Störningar eller manipulation av GPS-signaler.
• Koncentrationer av fiskefartyg och andra trafikproblem.
Systemet kan därmed hjälpa fartyg som ännu inte nått ett riskområde att förbereda sig utifrån observationer från fartyg som redan passerat.
Tekniken kan på sikt göra det möjligt för fartyg att identifiera hinder, bedöma kollisionsrisker och föreslå eller genomföra manövrer med allt mindre mänsklig inblandning.
I slutändan finns möjligheten till autonom sjöfart. Försök har redan gjorts, men än är det lågt kvar tills kapten Kristina Steinle kan luta sig tillbaka vid skärmen som i en Tesla och ta en kaffe och en bulle medan fartyget styr sig självt.
Fakta/Aidaluna – tekniska data
Rederi: AIDA Cruises
Leveransår: 2009
Varv: Meyer Werft i Papenburg, Tyskland
Fartygstyp: Sphinx-klassen
Längd: 252 meter (längre än två fullstora fotbollsplaner)
Bredd: 32,2 meter
Bruttodräktighet: 69 200 GT
Passagerare: cirka 2 050 passagerare vid ordinarie beläggning (två bäddar per hytt), upp till 2 500 passagerare om alla extrabäddar används
Hytter: cirka 1 025
Besättning: cirka 600 – 650
Marschfart: omkring 20 knop
Framdrivning: Dieselelektrisk
Tyska AIDA Cruises ingår i den amerikanskt ledda kryssningskoncernen Carnival Corporation. Det är världens största kryssningsföretag, med verksamhet över hela världen och en flotta på omkring 90 stora passagerarfartyg.
