Krönika

För tjugo år sedan var jag sju år gammal och skulle börja i grundskolan till hösten. Jag minns att jag såg fram mot det och att få nya skolkamrater. Jag minns också min fröken, en präktig kvinna som spelade dragspel så fort hon fick chansen.

I juletid tycker jag alltid att begreppet tid blir lite extra påtagligt. Kanske känner många igen sig i det, just i den här tiden...

På den gamla goda tiden kunde vi reportrar lyfta luren och slå en signal till Waxholmsbolagets vd eller någon av de andra tjänstemännen på rederiet.

Det har nu gått knappt fyra månader sedan Nordsydlinjen lade till i Nynäshamn för sista gången och därmed var de tre försöksåren för linjen över. Det är nu upp till politikerna att ta det avgörande beslutet om linjen kommer permanentas eller inte.

Något som ofta tycks gå igen när det kommer till skärgårdsfrågor, är konflikten mellan bevarandet av det gamla eller befintliga, och utveckling mot det framtida. I det marknadsekonomiska tidevarv vi lever i är det krasst så att endast det som kan räknas hem i kronor och ören överlever. Lönsamhet och vinst driver samhällets agenda och är det inte efterfrågat gör det sig icke besvär.