Efter mer än 20 år av dispenser vill en ny medborgarkampanj sätta press på Stockholms politiker. Målet är att all bortforslad gatusnö ska renas innan den når Mälaren och Saltsjön.
När snön faller över Stockholm hamnar en del av den så småningom i Mälaren. Det vill kampanjen ”Stoppa snödumpningen i Mälaren” ändra på. Gruppen har startat en namninsamling och vänt sig till partierna i Stadshuset för att få tydliga besked.
– Frågan har fått dispens i drygt 20 år. Nu är det dags att gå från ord till handling, säger initiativtagaren Mats Sommarström.
Kampanjen växte fram under den gångna vintern, då ett antal personer skrev ett upprop som skickades till politiker och berörda förvaltningar. En arbetsgrupp på omkring åtta till tio personer har därefter arbetat vidare med frågan.
Enligt Mats Sommarström har kontakterna med politiker och tjänstemän gett intrycket att det finns en vilja att lösa problemet, men att ingen tar det avgörande steget.
– Vi fick ingen tydlighet kring vad man ska göra. Men redan då framträdde en bild av att egentligen vill alla lösa det här problemet, säger han.
Kampanjen har därför skickat två frågor till partierna. Den första gäller om de vill stoppa orenad dumpning redan från vintern 2026/2027. Den andra handlar om ett bindande beslut om permanent rening senast 2028. Resultatet av frågorna har lagts upp på kampanjens sajt https://stoppasnodumpningen.nu/partitabla/.
För Mats Sommarström började engagemanget för länge sedan. Han minns särskilt en vinter då snö lades upp på Årstafältet.
– Snön i sig var väl inte problemet, utan det var ju hur det såg ut efteråt. Mängden bråte, saker och ett tjockt lager av plast och gummi.
Han beskriver gatusnön som något som snabbt samlar på sig föroreningar från stadsmiljön.
– Det är även det som är i luften i staden som fastnar på det. Det suger ju åt sig allting, säger han.
– Snön på gatan fungerar som en disktrasa. Den suger åt sig koppar från bromsbelägg, zink och mikroplast från däck, bly och andra metaller i vägdammet samt oljerester och PAH från trafikmiljön. Sedan plogas den runt, blandas med äldre snö och täcks av nya lager. Ju längre den ligger, desto smutsigare blir den och desto svårare blir det att veta vad som finns i högen, säger Anna Lind Lewin, medlem i kampanjens arbetsgrupp.
Kampanjen pekar samtidigt på att det redan finns alternativ. I Oslo har en permanent smält- och reningsanläggning varit i drift sedan 2012, och Stockholm har testat att smälta snö med returvärme från fjärrvärmenätet. För kampanjens del är den viktigaste frågan därför inte exakt vilken teknik som ska användas, utan att det fattas ett beslut.
– När det snöar kraftigt måste gatorna röjas snabbt. Vår fråga börjar när snön ligger på lastbilen. Då måste det redan finnas en plan för vart den ska köras och hur den ska tas om hand, säger Mats Sommarström.
