I 400 år låg örlogsfartyget Äpplet bortglömt i ett av sunden i Vaxholm innan det för fyra år sedan hittades av marinarkeologer tillsammans med Marinen. Vid vraket finns unika skulpturer som forskare hoppas ska sprida nytt ljus över den svenska marina historien.
Beställningen av örlogsskeppen Vasa och Äpplet gjordes samtidigt 1625 av Gustav II Adolf. De omkring 50 meter långa skeppen var två av den tidens absolut största fartyg och en utmaning för dåtidens skeppsbyggmästare. Till skeppsbyggare valdes holländaren Henrik Hybertsson. Våren 1626 stapelsattes Vasa och ett år senare Äpplet.
– Holländska skeppsbyggare var världsledande, men inte vana att bygga så stora fartyg. Det var lite av en trial and errorperiod. Skeppens storlek var en idé som Gustav II Adolf hade men när de väl stod klara var de inte speciellt funktionsdugliga, säger Jim Hansson, marinarkeolog på VRAK, Museums of Wrecks, som är en del av Statens museer för maritim- transport-, och försvarshistoria.

verk som muddrar i Oxdjupet där det fortfarande kan finnas historiskt viktiga vrak som inte upptäckts. Foto: ANDERS THUNQVIST, CC-BY.
Vasa visade sig mycket riktigt felkonstruerat och sjönk på sin jungfrufärd 1628. Äpplet var något större och sjövärdigare, men sannolikt ändå inte så välseglande. Trots sin imponerande storlek och eldkraft verkar inte Äpplet ha använts särskilt mycket i strid, utan mest använts för sjötransporter. En liten förklaring kan vara att Sverige under denna period inte hade några större fiender i Östersjön. 1658 bedömdes skeppet vara i så dåligt skick att det skulle skrotas. Året därpå sänktes Äpplet i ett sund i Vaxholm. Platsen var väl vald. Syftet var att skeppet skulle utgöra ett hinder för fientliga fartyg på väg in mot Stockholm. Några betänkligheter att sänka ett av den tidens mest prestigefulla och kostsamma skepp hade man inte.

– Genom århundraden av flottans historia ser vi att man inte brytt sig ett skit om skeppen. Fartyg som inte längre ingick i flottan behandlades ganska styvmoderligt och användes ofta som utfyllnad. Senare användes stora pansarskepp som skjutmål, berättar Jim Hansson.
Idag är situationen annorlunda och marinen en viktig partner för arkeologerna i arbetet med att identifiera okända vrak kring Vaxholm. Vattnen där Äpplet hittades är militärt skyddsområde och dykförbud råder samtidigt är det en plats där många historiska skepp misstänks ha sänkts, bland annat fartygen Kronan och Scepter som byggdes några år efter Äpplet. Genom att arkeologerna fått tillstånd att dyka på varken har marinens egna dykare fått chansen att lära sig många nya saker.
– Det är superkul att jobba tillsammans. Vi har utbildat Marinens dykare i 3D som numera blivit riktigt bra på det. De får öva på att dyka på ett världsunikt vrak istället för sandbotten. Det kostar inte något heller eftersom det är resurser som redan finns.
Att dyka kring Äpplet är utmanande. Under seklernas gång har bland annat ett flertal skepps sänkts där, det har anlagts stora pyramidformade stenformationer, sprängts och dumpats sten. Fören på Äpplet ligger till exempel begravt under stenmassor tillsammans med plaststolar som något mer nutida person valt att kasta i vattnet.


– Vraket är inte riktigt lika välbevarat som Vasa var. Det verkar som skeppssidorna fallit ut ganska nyligen, troligen på 50-talet. Innan dess var akterpartierna med dubbla kanondäck intakta. I övrigt är skrovet bevarat upp till undre batteridäck. Tio meter in på fören är täckt med sten och vi har ingen aning om statusen på det som ligger där under, säger Jim Hansson.
Kronan och Scepter har ännu inte återfunnits och risken är att de hamnat under stenmassor, vilket gör att de sannolikt aldrig kommer att hittas. Det unika med just Äpplet är de skulpturer man hittat vid vraket. Under projektet ”Glömda flottan” har arkeologerna identifierat 25 örlogsskepp, men endast vid Äpplet har man påträffat skulpturer. Arkeologerna vill nu få tillstånd att ta upp några skulpturer för att studera dem närmare. En föreställer en vildman, liknande en som finns på Vasa men större. Där finns även den grekiska titanen Atlas.
– Tanken var att Äpplet skulle leda eskadern tillsammans med Vasa. På Vasa hade man en skulptur av Herkules, men varför fanns inte Atlas på Vasa? Vi tror inte att det är en slump. I den grekiska mytologin lurar Herkules Atlas för att ta de gyllene äpplena. Skulpturerna hänger ihop på något sätt. Det var lite av dåtidens sociala medier och ett sätt att visa en berättelse. Det är bara arkeologin som kan svara på det här, säger Jim Hansson som anser att vraket av Äpplet är ett av de häftigaste fynd man kan vara med om att hitta. Länsstyrelsen har tills vidare nekat SMMTF tillstånd att bärga skulpturerna, läs mer om det på sidan 3.
Glömda Flottan är sponsrat av Riksbankens jubileumsfond. Projektet avslutas i november, men fortfarande finns många vrak att upptäcka under ytan och Jim Hansson hoppas att projektet kan komma att fortsätta i någon form.
