Efter kritik om bristande dialog med bygden har Skärgårdsstiftelsen och lokala föreningar nu slutit en överenskommelse om att tillsammans utveckla Riddersholms naturreservat.
Det började med en insändare i Skärgården i somras. Caroline Ridderstad, grundare av Facebookgruppen Riddersholms naturreservats vänner, efterlyste bättre samverkan mellan Skärgårdsstiftelsen och människorna i bygden. Hon pekade bland annat på att områdets kulturhistoria riskerade att hamna i skymundan.
“Många av oss som bor och vistas här upplever att Skärgårdsstiftelsen blivit en sluten organisation där dialogen med bygden är svag eller nästan obefintlig. Det blir lätt ett “vi och dom” istället för en gemensam känsla av ansvar och omsorg om platsen”, skrev hon.
Skärgårdsstiftelsen tog kontakt med Caroline Ridderstad och under sommaren träffades representanter för stiftelsen och flera lokala föreningar för att diskutera hur engagemanget för Riddersholm skulle kunna tas till vara.
Nu har man formaliserat ett avtal som undertecknades i torsdags förra veckan. Det ska bland annat göra det möjligt för de ideella krafterna att bidra med volontärinsatser som kompletterar Skärgårdsstiftelsens ordinarie naturvårdsarbete. Det kan handla om skräpplockning, röjning, underhåll av spänger och andra enklare insatser i reservatet.
– Det handlar om att öka den lokala delaktigheten i bevarandet. De som bor här och vistas i området är ute mycket oftare än vi och blir ett extra par ögon på platsen. Det ger oss en oerhörd styrka, säger Jan Zetterman, vd för Skärgårdsstiftelsen.
I samverkansgruppen ingår bland andra Rådmansö hembygdsförening, Riddersholms naturreservats vänner, Naturskyddsföreningen och personer med anknytning till andra lokala föreningar och verksamheter. Överenskommelsen reglerar bland annat parternas åtaganden, ansvar, försäkringar, ekonomi och hur samarbetet ska organiseras. Två samrådsmöten per år ska hållas för att följa upp arbetet och diskutera vilka insatser som är lämpliga. Samarbetet inleds som ett pilotprojekt under ett år och ska utvärderas innan parterna tar ställning till en fortsättning.
En viktig gränsdragning är att de ideella insatserna inte ska ersätta arbete som Skärgårdsstiftelsen normalt upphandlar från entreprenörer.
– Det får inte vara så att man tar över något från den ordinarie marknaden. Därför behöver vi fundera över vad vi kan göra och inte göra vid varje tillfälle, säger Jan Zetterman.
För stiftelsen är ambitionen också att stärka kontakten med lokala aktörer på fler platser.
– Vi vill komma närmare de lokala krafterna igen. Det är jätteviktigt för oss. Vi är väldigt öppna för fler sådana här samarbeten, men initiativen behöver komma underifrån. Så finns det folk där ute med kloka tankar så är vi idel öra, säger Jan Zetterman, som nämner att man även har IOP-avtal på Utö, Grinda, Hjälmö och Gålö.
Caroline Ridderstad beskriver processen som positiv och tycker att det har varit viktigt att samarbetet präglats av en gemensam vilja att hitta lösningar.
– Nu finns det ett ramverk och vi har fått klartecken att gå vidare. Då kan man trycka på med arbetet medan engagemanget finns kvar.
Ett första konkret projekt är nu att ta tag i den gamla kvarnen på Riddersholm. En insamling ska dras igång och en antikvarisk besiktning genomföras för att kunna ta fram en underhållsplan så att kvarnen på sikt ska kunna bli en plats där besökare får lära sig mer om områdets historia.
– Det känns superroligt!
Fakta/IOP
• IOP står för idéburet offentligt partnerskap och är en form av samverkan mellan offentlig och idéburen sektor.
• Bygger på ett gemensamt behov och en gemensamt formulerad målsättning. Båda parter bidrar med resurser. Det behöver inte handla om pengar – en ideell organisation kan exempelvis bidra med ideellt arbete medan den offentliga parten står för lokaler eller administrativa resurser.
• Samarbetet ska bygga på ömsesidigt engagemang, tillit och gemensamt ansvar, snarare än ett kommersiellt avtal. Målet ska vara allmännyttigt och utgångspunkten är att det inte ska finnas färdiga lösningar eller tjänster som kan köpas.
• IOP är inte ett juridiskt begrepp och saknar särskild lagreglering. En överenskommelse måste därför följa befintliga regelverk, bland annat lagen om offentlig upphandling (LOU), statsstödsreglerna och kommunallagen. Det innebär bland annat att ett IOP inte får användas för att kringgå reglerna om offentlig upphandling eller innebära ett otillåtet statsstöd.
Källa: Upphandlingsmyndigheten
