I förra numret rapporterade vi att skärgårdskommunerna har långa köer av gamla tillsynsärenden. Hanteringen kritiseras av en expert som menar att lagen kräver att ärendena avgörs på betydligt kortare tid. Nu svarar kommunerna på kritiken.
Värmdö är den skärgårdskommun som har flest tillsynsärenden och också flest ärenden som är äldre än fem år.
Totalt har Värmdö 206 pågående tillsynsärenden när det gäller strandskydd. Av dem är 97 äldre än fem år. Det äldsta från 2017.
Malin Welander, avdelningschef på Bygg- och miljö i Värmdö säger att det stora antalet pågående strandskyddsärende främst beror på många strandnära fastigheter i kommunen och ett högt inflöde av ärenden.
Värmdö är den kommun som hanterar flest strandskyddsärenden i landet, enligt statistik från Naturvårdsverket.

– Vi hanterar cirka 380 dispensansökningar per år, utöver klagomål och egeninitierad tillsyn. Idag har Värmdö 326 pågående klagomåls- och tillsynsärenden, säger Malin Welander.
– Värmdös geografiska förutsättningar, med cirka 11 000 öar och många grunda havsvikar, bidrar också till ett omfattande tillsynsarbete, tillägger hon.
Varför finns det så många ärenden som är äldre än fem år?
– Strandskyddstillsyn är ofta komplex och kan pågå under lång tid. Handläggningen omfattar utredning, eventuella dispenser eller förelägganden, fastighetsägarens skäliga tid att vidta åtgärder samt uppföljning. Överklaganden till högre instanser kan ytterligare förlänga processen.
Hur tror du att långa handläggningstider inverkar på allmänhetens förtroende för myndigheter?
– Jag tror att långa handläggningstider kan innebära att förtroendet på sikt kan urholkas och det är därför viktigt att arbeta successivt med både nyinkomna och äldre ärenden.
Var ni medvetna om hur många tillsynsärenden som varit öppna i över fem respektive tio år innan ni fick ta del av kartläggningen?
– Ja, vi är medvetna om mängden ärenden som är öppna och åldern, men vi har inte fört statistik utifrån exakta tidsgränser som fem eller tio år exempelvis. Vi har under året arbetat regelbundet med äldre ärenden (som ofta är komplexa) i förhållande till nyinkomna ärenden.
Har ni beslutat om några åtgärder för att minska den gamla ärendebalansen?
– Vi har inte beslutat om några specifika åtgärder utifrån kartläggningen, men en fortsatt viktig fråga som vi arbetar med är att balansera arbetet med att handlägga nyinkomna ärenden med handläggning av äldre ärenden på ett strukturerat sätt.
Vad kan ni göra för att korta handläggningstiderna?
– Vi gör en regelbunden översyn hur vi fördelar våra tillgängliga handläggningsresurser. Vi tittar också på hur vi kan samordna ärendehanteringen med olika områden. Till exempel söker man ett bygglov samtidigt som man söker en strandskyddsdispens? Hur hanterar vi de ärendena tillsammans för att göra det så effektivt som möjligt?
Expert varnar för rättsosäker hantering
Enligt lagen ska kommunerna bedriva en aktiv tillsyn liksom att sökande kan begära att ärenden, äldre än sex månader, avgörs. Det uppger juristen Giedre Jirvell, specialiserad på strandskydd, som varnar för att den sega hanteringen är rättsosäker.
– En ansökan som inte har avgjorts på nio år ska inte förekomma. Förvaltningslagen ger den sökande rätt att begära att ärendet avgörs om det inte är avgjort inom sex månader. Kommunen ska då inom fyra veckor antingen avgöra ärendet eller avslå begäran i ett särskilt beslut, och det beslutet kan överklagas. Få känner till den möjligheten. säger Giedre Jirvell.
Giedre Jirvell var ansvarig på Miljödepartementet för regelförenkling inom mark- och miljöområdet när de nuvarande strandskyddsreglerna togs fram och har drivit närmare 900 mål inom mark- och miljörätt.

– I grunden handlar det här om rättssäkerhet och om förtroendet för myndigheterna. Den som anmäler en överträdelse ska kunna lita på att kommunen gör något. Den som blir anmäld ska kunna lita på att få ett besked inom rimlig tid. Ett ärende som ligger i femton år strider mot såväl rättssäkerheten som kravet på effektiv handläggning, säger hon.
– Var man bor ska inte avgöra om man får besked inom ett år eller får vänta i femton.
Ett tillsynsärende av strandskydd innebär att kommunen eller länsstyrelsen undersöker om någon har brutit mot strandskyddsreglerna i miljöbalken. Ärendena startar oftast efter en anmälan från en privatperson eller genom att kommunen själv upptäcker en möjlig överträdelse.
Det finns ingen preskriptionstid för strandskyddstillsyn. Det betyder att ett ärende kan pågå i åratal.
– Kommunen kan ta upp ett ärende om en brygga eller en bod efter tjugo år. Just därför är förvaltningslagens krav så viktiga. Ärendet ska utredas så noggrant som det kräver, och det ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, säger Giedre Jirvell och fortsätter:
– Ett ärende som blir liggande i åratal uppfyller inget av de kraven. Det blir varken snabbare eller bättre utrett. Det blir bara äldre. Miljöbalken kräver dessutom att kommunerna bedriver en aktiv tillsyn. Det räcker inte att ta emot anmälningar och lägga dem i en hög.
Giedre Jirvell pekar på underbemanning som en huvudorsak till dagens situation.
– Jag tror inte att det här i första hand beror på ovilja hos handläggarna. Kommunernas förvaltningar är ofta underbemannade, och strandskyddstillsynen hamnar längst ner i högen när bygglov och annat har lagstadgade tidsfrister. Kommunerna klarar helt enkelt inte av det uppdrag som lagen ger dem. Har man ett lagkrav på aktiv tillsyn måste man också ge förvaltningen resurser att utföra den.
Frågan om långa handläggningstider i strandskyddsärenden har redan prövats rättsligt. Hösten 2021 prövade Justitiekanslern (JK) skadeståndsanspråk från 62 personer som drabbats av långa handläggningstider hos Länsstyrelsen i Stockholms län i ärenden om strandskyddsdispens. 21 av dem fick skadestånd. JK drog gränsen vid två års inaktivitet.
En av dem som nekades drev saken vidare. I juni i år kom Högsta domstolen fram till att länsstyrelsens stillestånd på ett år och elva månader var klart längre än vad som är godtagbart. Ändå blev det inget skadestånd, eftersom hela prövningen i tre instanser tog två år och åtta månader och det inte ansågs oskäligt långt.
– Det är en olycklig signal till Myndighetssverige. Om nästan två års passivitet inte får någon rättslig konsekvens, var går då gränsen? Rättssäkerhet handlar ytterst om att det ska få en konsekvens när det offentliga gör fel, säger Giedre Jirvell, som fortsätter
– Men man ska komma ihåg att det målet gällde två år och åtta månader för hela prövningen. Den här granskningen visar ärenden som legat i tio, femton och nästan tjugo år. Där är vi långt bortom vad någon domstol har godtagit.
